Det är ett kors och en G-klav sammanslaget till en symbol. Jag gjorde den strax efter jag hade fyllt 18 och var så nervös innan. Var otroligt rädd för smärtan jag trodde skulle vara, men kände ganska snabbt att det här var faktiskt inte farligt alls. Det gjorde mer ont av att sitta med armen i den positionen jag gjorde, haha.
Den står för exakt det man kan tro att den gör, kyrkan och musiken. När jag konfirmerade mig fann jag något jag inte hade känt tidigare, och nej inte Gud, haha. Jag fann vänner som var som mig, vi delade inte religionen, musiksmak eller intresset för hockey, men vi delade värderingar, glädjen av att vara sig själv och vara uppskattad för att just vara sig själv. Trotts att vi idag bor långt ifrån varandra, Lund Uppsala, Linköping, Stockholm och så vidare, så har vi fortfarande kontakten och umgås med varandra.
Musik är det under den här tiden som betydde mest för mig. Jag lärde mig spela gitarr, trummor, piano och sjunga utan att folk höll för öronen. Jag fick ett brinnande intresse som jag inte känt tidigare, jag köpte pianon, gitarrer, keyboards och mixer. Spenderare tusen och åter tusenlappar på musiken. Där av också tatueringar, jag är så otroligt tacksam för den här tiden och det här är min tribute och påminnelse till tiden som var.
Min andra tatuering:
